Reflektera djupare Toni och Karin!

"Jag roade mig för övrigt med att jämföra de båda lagens startelvor i går och det lokala inslaget. Här vann FCT definitivt matchen – med hästlängder dessutom. Sju spelare från Trollhättan startade matchen, därtill två dalslänningar. I LSK återfanns en med anknytning till Uddevalla, nämligen Johan Patriksson, moderklubb IK Svane. Vad det här betyder vet jag inte riktigt, men visst känns det i ett lite längre perspektiv mer rätt på det sätt som FC Trollhättan jobbar. Å andra sidan, så länge någon eller några pumpar in pengar i Ljungskile SK kan klubben leva det liv man gör i elitfotbollen."

Så avslutar TT/ELA:s Toni Andersson sin krönika efter derbyt mot FCT föra veckan. Återigen gnälls det på att LSK inte har startelvan till bredden fyllt av glada gossar från det soliga Ljungskile eller Uddevalla. Karin Carlsson väljer att instämma med Andersson på sin blogg.

Visst kan jag också instämma i att det hade varit kul om LSK hade haft 22 man i truppen som alla var födda och uppvuxna på Skarsjövallen. Men problematiserandet är alldeles för tunt. Påstående ligger i att LSK har ont om spelare i truppen med lokal ankytning. Istället målas det ofta upp en bild av att LSK är ett lag som ett köpelag som gärna plockar in spelare från all världens hörn. Fel säger jag. Speciellt dagens LSK.

- Först, hur många i laget är från Bohuslän? Jo följande åtta: Mathias Carlsson, Johan Patriksson, Robin Iglicár, Sören Ferm*, Samir Fehric, Andreas Samuelsson, Mattias Svensson och Nicklas Svensson.

- Efter detta går vi vidare med hur många som kommer från Göteborgsområdet: Henrik Nikkilä, Arash Bayat**, Martin Smedberg-Dalence, Andreas Tobiasson och Gabriel Altemark-Vanneryr.

- Lägg därtill Rikard Nilsson som har Vänersborg som moderklubb som är inom "regionen".

Det blir 14 spelare med någorlunda lokalankytning av 22 spelare totalt. En helt okej siffra. Det finns ju också en anledning till att FCT har spenderat två säsonger i bottenträsket av Superettan, anledningen stavas "En trupp som inte är tillräckligt bra". Kanske är det så enkelt att FCT inte kan attrahera spelare av sådan kaliber som krävs i Superettan utan måste istället nöja sig med det som närområdet har att erbjuda. Det går ju sådär bra, eller hur.

Nej visst känns det som att belackarna har dragit åt skygglapparna och trummar sitt mantra "För få lokala spelare, för få lokala spelare för få lokala spelare" stenhårt in i kaklet. Helt utan att se på förutsättningar så som till exempel konkurrens. För tittar man söderut på sverigekartan så finnar man rikets näst störtsta stad, Göteborg. En stad flera lag placerade högt upp seriesystemet. Lag som gärna värvar in unga spelare från Bohuslän till sina tipselitprojekt.

Här kommer ännu en intressant aspekt. LSK inledde för några år sen en satsning på Tipselit och när LSK visar intresse för en ung spelare från regionen, ja då får de skit för det och anklagas för att sno spelare från de andra klubbarna. Hur skall belackarna ha det egentligen?

Bo Wålemark, Jens Wålemark, Jörgen Wålemark och Erik Lund har en sak gemensamt, de är alla allsvenska och före detta allsvenska spelare som har fått sin allra första fotbollsuppfostran i Ljungskile SK. Hur många orter med ett invånarunderlag på cirka 3500 kan stoltsera med att ha fått fram fyra allsvenska fotbollspelare. Inte speciellt många.

Sedan kan man ställa sig frågan, vad spelar spelarens ursprung för roll överhuvudtaget? Ingen alls och vill man verkligen vara problematisera så kan man dra in frågor om smygrasism...


*Åh jodå, Sören Ferm har Ytterby som moderklubb och som ni alla vet ligger Ytterby i Bohuslän. Endast 4,5 mil från Ljungskile. Det är faktist närmare till Ytterby än vad det där till Smögen från Ljungskile.

** Bayats moderklubb är lokaliserad till Linköping, men merparten av sin fotbollsutbildning fick han i Västra Frölunda, därför räknar vi in honom som "göteborgsspelare"


/En Archie som har tröttnat på slentriansmutskastningen som pågår


LSK föll mot serieledarna

Ljungskile SK ställde till det för serieledarna, när man spelade borta mot IFK Norrköping. Tyvärr återhämtade sig hemmalaget och vände matchen. Men i första halvlek gjorde LSK en taktisk triumf. Trots avsaknaden från Il Capitano (skadad) och Johan Patriksson (avstängd) kom man upp till farliga lägen och gjorde även mål genom Tompa. Sedan kom Norrköping igång i andra halvlek, men utan att skapa några självklara lägen. Men till slut gjorde man två riktiga klassmål, som INTE kan belastas av någon LSK-spelare. Det är aldrig roligt att förlora, men det är mer okej att förlora mot topplagen än bottenlagen.

- Vänsterkanten, som numera döpts om till Nilsson-kanten, var oerhört pigg och alert framåt. Det var främst där anstormningen framfördes.

- Båda Norrköpingsmål är av riktigt bra klass. Första målet är dessutom världsklass! En nedtagning i hög fart och sedan ett direktavslut, var bara att applådera Norrköpingsspelaren för. Andra målet kommer ett inlägg mellan Mr. Noble och backlinjen och i fart kommer Norrköpingsspelaren igen och nickar in bollen. Inget att göra där heller. Den enda möjligheten att avstyra sådana situationer är att ligga närmare inpå framspelaren.

- När LSK låg under och skulle satsa framåt, valde man att byta in två unga fräsha offensiva spelare. Visserligen sent, men tanken var god!

Grej of the game:
Ljungskile var pigga och mer på G än på hela säsongen, om man ser till bortspelet. Man låg perfekt i markeringarna och var som ett blixtlås i första halvlek. Tyvärr tappade man i andra, men det visades goda intentioner på en ljus höst.

/Speezie

Tillknäppt derby - jo tjena!



När man snackar om derbymatcher brukar man kalla de för tillknäppta historier med få mål. Dagens derby på Starke Arvid var helt tvärtom. Trots att LSK fick klara sig utan Il Capitano hade inte de svartklädda från arbetarstaden Trollhättan, något att sätta emot. Gav och Arash Bayat visade vägen med två mål var och det räckte lång väg till derbyseger med 4-2. LSK kontrollerade matchen fullständigt och fram tills FC Trollhättans reducering var det ingen spänning i matchen. Sedan drog LSK ifrån och vann rätt enkelt.

- Psykologiskt viktigt att Aleksandar Kitic fick ikläda sig rollen som kapten då Il Capitano fick lämna återbud. Kitic som dessvärre gjorde de omtalade, men ack så snygga, självmålet senast mot Sundsvall har nog inte sovit sedan dess. Därför var det viktigt för han själv att få bekräftelsen genom att vara kapten.

- Vad vore anfallsspelet utan Johan Patriksson? Obefintligt! Han kanske inte haft flytet framför mål, men han gör otroligt mycket för att anfallsspelet ska fungera. Dessutom var det ett genidrag att LSK återigen spelade med två anfallare, vilket är ett måste! Gav och Patriksson passar dessutom perfekt ihop.

- Gav var på topp idag och satte två strutar. Visserligen båda i tomt mål, men sådana mål behöver sannerligen LSK. Först en avvägd nick när bortamålvakten flaxade ut och sedan gav samme målvakt bollen till Gav som kunde rulla in sitt andra mål. Nio mål har det blivit i år, vilket inte är så dåligt för att vara rookie på elitnivå.


Grej of the game:
Arash Bayat gjorde ingen besviken idag. Han sprang och gjorde ett underbart jobb. Dessutom frälste han hemmapubliken genom två mål. Det är framförallt frisparken som blir GOTG. För vilken smekning av bollen innan den knorrade sig in i krysset. Ett mål kan nog inte vara snyggare just nu.

/Kaj Kavaj

Mental istid

 


David Durmaz och LSK var steget efter hela matchen

 


Jaha, och hur skall man nu rubricera det här tänkte jag när jag svettig satt ner i min soffa samtidigt som jag såg hur kommentatorerna på TV4 Sport summerade matcherna. Först kom de populärkulturella referenserna, sedan kom ordvitsandet och till slut funderar jag på om man i ren protest skulle skita i att skriva om matchen. Men det blev som ni kära läsare ser, en referens som får en att minnas ungdomens 90-tal och ljummen folköl. Nåja, det är inte så illa att det är mental istid för oss just nu prövade människor med gröna hjärtan. Men kul är det då inte.

Svettigheten kom från att jag med ytterst raska steg tog hem från ett möte, därför kunde jag bara "avnjuta" den sista kvarten. Fast det var kanske lika bra det med tanke på att jag fick se två mål från de gröna.

Att LSK är i en formsvacka är ett understatement av rang. Nu är det åtta matcher utan vinst för LSK och ger man bort chanser till motståndarlagen i stil med igår så kan nog den sviten fortsätta, för försvaret var inte direkt den ointagliga borg som den varit under tidigare av säsongen. Två mål var bjudningar, Kitics självmål är bara sån otur att den enda man kan göra åt det är att skratta. Dock lyckas LSK att hämta sig mot slutet och på övertid lyckas de putsa siffrorna till 3-2 efter fina mål av Gav och Erik Nilsson. Visst att Sundsvall slog av på tempot, men ändå. Starkt av LSK att kunna utnyttja det.

- Både Il Capitano och Josemar tvingades lämna matchen i för tid, Josemar kom inte ens till start. Vi hoppas att Il Capitanos skada inte är speciellt allvarlig för han behövs på planen och enligt rapporterna var LSK rätt pigga så länge han fanns på plan.

- Erik Nilsson stegade fram och skruvade in en frispark, Nilsson har visat sig vara en så kalla "poängspelare", kan bli väldigt viktigt bara LSK lyckas vända på skutan.

- Vad har hänt med försvaret? Det som var så ramstarkt tidigare. Helt plötsigt har Sören Ferm och Josemar gått och tappat sin ödödlighetsstatus.

Grej of the game: Tyvärr så måste det bli Kitics självmål. Det är nog det snyggaste självmålet jag någonsin sett och det lär bli en hel del visningar på YouTube. Fotbollskanalen hade målet på sin rullande på löpsida. Men är det någon som kan tackla ett sånt debacle så är det Aleksandar Kitic så vi på Skrivna Ark är inte speciellt oroliga över att han skall deppa ihop.

/Archie


Internmatch ges uppmärksamhet!

Efter att ha bläddrat igenom lokalblaskan Bohusläningen så fastnade något lite underligt under min lupp. Av att döma av bilden så spelade Gunnilse internmatch, som slutade 1-0 till det gula laget. Jag är medveten om att det är nyhetstorka, men så långt söderut har sällan Bohusläningen varit för att rapportera. När jag sedan ser att Bohusläningen kallar det gula laget för Oddevold blir jag helt förvirrad och lägger undan tidningen.

Skärpning Bohusläningen! Jag ber om en notis om ett tryckfel i tidningen imorgon.

/Kaj Kavaj med glasögonen på sned.

Augusti, en månad av kryss



LSK har spelat tre matcher i augusti och alla har slutat med ett oavgjort resultat. Först 1-1 mot Örgryte IS och Falkenberg FF och idag 2-2 mot Ängelholms FF. Skåningarna dominerade under den första halvleken. Men så plötsligt kom LSK upp i en kontring, som avslutades med ett hästavslut i mål av Erik Nilsson. Inte så välförtjänt, men för ovanlighets skull effektivt. ÄFF fortsatte mala på och målen skulle komma. Fast båda målen bjöd de gröna lite väl mycket på och vips var det 1-2. I andra halvlek var en tam föreställning och ur tomma intet dök en situation där Arash Bayat kunde kvittera till 2-2.

- Ljungskiles spel fungerade inte idag. Man klarar att spela runt bollen bra (inte lika bra idag), men är iskalla i boxen där man inte får fatt på bollen alls. Om det är spelsättet, inläggen eller inspelen som inte fungerar ska jag vara osagt. Men man bör rätta till den faktorn som inte stämmer framför mål. Tidigare har man skapat många chanser, men kommit fel in i avsluten ibland. Idag var det istället bristen på chanser som var utmärkande. Men det är tur att man har Johan Patriksson tillbaka i laget. Han slog bort en del passningar, men är annars helt nödvändig för ett fungerande anfallsspel. Dock väldigt ensam i första halvlek.

- Ängelholm var nog inte speciellt nöjda med bara en poäng. De var förtjänta av att vinna. Nu tappar man mark inför slutspurten i Superettan. Innan dagens omgång låg man på fjärde plats och sett till spelet var det helt logiskt.

- Domarinsatsen idag var inte det man kan kalla för elitklass. När man sedan kikar i matchprogrammet ser man dessutom att den lilla domaren var från det fantastiskt fotbollsintresserade landet, Färöarna. Det är någorlunda okej om domaren är lika dålig åt båda håll och antingen blåser för mycket eller för lite. Men denna domaren var väldigt inkonsekvent och hade nog under gårdagen haft en ordentlig hotellnatt...

Grej of the game:
Blixten från en mulen himmel. Det kan man kalla det som hände med bara få minuter kvar av matchen. Matchen kändes rätt avslagen och magkänslan var att det nästintill var klart med en förlust. Men det ändrade inbytte Arash Bayat på. Han slog till från dryga 30 meter och bollen gick snyggt in vid det första krysset. Ett mycket viktigt mål för LSK och framförallt Bayat, som haft en väldigt risig säsong.

/Speezie

Ingen seger, trots comeback av Patriksson



Ljungskile SK fortsätter att inte vinna. I lördags blev det en poäng borta mot Falkenberg, efter en sen kvittering i andra halvlek. Enligt rapporter ska LSK vara nöjda med den poängen. I första halvlek verkar de gröna blivit nästintill utspelade av de halländska falkarna. Trots det lyckades hemmalaget endast med bedriften att göra ett mål, vilket alltså LSK kunde hämta in innan matchen var slut.

- Tränarparet, Örjan Glans och Legenden, ska tydligen ha skällt ut spelarna efter noter efter den första halvleken. Tydligen ska det ha hjälpt. För i andra halvlek repade man sig bättre och fick till slut utdelning.

- Unge Mathias Carlsson fick chansen från start, trots att Charmören fanns med i truppen. Även ännu yngre Samir Fehric blev inbytt i mitten av andra halvlek. Så visst fick de unga chansen alltid.

- Falkenbergs IP är ingen drömarena för Ljungskile SK. Skrivna Ark har granskat resultaten därifrån och det är ingen ljus historia...

Grej of the game:
När LSK var helt under isen i mitten av första halvlek bytte man in Johan Patriksson, som därmed gjorde comeback från skada. Patriksson ska ha visat framfötterna och verkade inte hämmad av sin tidigare skada. Det var också han som offrade sig och tryckte in den viktiga kvitteringen. Enligt klippet från YouTube var det ett riktig viljemål som till slut Patriksson kämpade in.

/Kaj Kavaj

Korta tankar från Kaj Kavaj



Ljungskile SK har haft förtvivlat svårt att göra mål denna säsong. Trots finfina chanser så har det kommit för få nätrassel. Därför gnälls det nu som aldrig förr bland supportrarna att man måste bli effektivare. Men det lär inte bli lättare för spelarna att höra sådan "konstruktiv kritik". LSK har trots allt spelat väldigt bra och därför kommit till bra chanser, men haft förtvivlat svårt att få in bollen till slut. Andra menar att man hellre ser ett rakare spel med långbollar och att det skulle vara medicinen för LSK, precis som förr.

Men jag menar istället att det spelet som LSK använder sig av nu, till exempel mot Örgryte IS, är ett utvecklande spel som kommer att bära frukt i framtiden. Sanna mina ord!
Om man hade haft ett sämre spel och inte skapat något hade man haft ett mycket större problem. Det är ju inte alls säkert att förändringar blir till det bättre, utan det kan bli till det sämre.

Två ord som har svårt att få fäste i supportrarnas ögon är: förtroende och tålamod. Spelarna och tränarna måste känna förtroende hos sig själva och även hos gruppen samt publik, supportrar och styrelse. Tålamod är viktigt för att få kontinuitet och därmed en utveckling samt få in trygghet hos spelarna och laget. Därför menar jag att man får lugna ner sig lite och lita på Ljungskile SK.

lita på spelarna, det är de som ska göra jobbet!

/Kaj Kavaj

Funny because it's true, part two

Som Skrivna Ark skrev om för en dryg vecka sedan så har Hammarby IF lanserat ett gäng sköna reklamfilmer inför deras hemmamatcher. Reklamfilmerna går ut på att med glimten i ögat driva med motståndarna. För en vecka sedan visade vi ett filmklipp där Hammarbys buss möter en traktor på en grusväg.
Nu har vi hittat reklamfilmen till Hammarby IF - Ljungskile SK från tidigare i somras. Även den är högst trovärdig påväg upp till Starke Arvid för att se skönlir....



/Speezie

Snick-snack om Tompa

Bohusläningens blogg "Sportsnack" skriver ett skarpt, men lustfullt inlägg om Michael Thomas eller Michel Thomas - kort och gott "Tompa". Bloggaren lägger fram en seriös bild över hela inlägget, men lägger in lite glimtar med fnissiga kommentarer.

Läs själv på Sportsnacks blogg.

/Kaj Kavaj

Thompa målskytt igen



LSK kom till start med fyra matcher på raken där man inte vunnit. Dessutom hade man i de tre tidigare matcherna tappat poäng i slutet av matcherna. Men det märktes att när storpubliken hade kommit till Starke Arvid och att Örgryte IS stod för motståndet så ville inte Ljungskilespelarna se något än tre poäng komma in på kontot. LSK spelade riktigt bra och det märktes inte att det var ex-allsvenska ÖIS som stod för motståndet. Men några tre poäng blev det inte. En ÖIS:are tilläts nicka in 0-1 på kanske den första chansen för göteborgarna. Men när väl Aleksandar Kitic snurrade upp ÖIS-försvaret för att i nästa skede fläka in ett inlägg med vänsterfoten, fick amerikanen Thompa nicka in kvitteringen strax innan paus. I andra halvlek mattades båda lagen ut, men några fler mål skulle det inte bli trots fina chanser.

- Det var ett tag sedan sittplats var så hårt trafikerad. Sittplatspubliken var också mer högljudd än vanligt denna augustikvällen. Dessutom var det en lång bilkö på vägen till matchminut 16, så det var nog många som inte beräknat att det skulle bli så mycket folk. 2 502 personer hittade till slut fram till arenaporten. Däremot så känns det som om det tog lite väl lång tid i bilköerna för många...

- Landskronasupportrar menade att LSK spelade "tråkfotboll" mot de senast på bortaplan. Men i så fall var matchen mot Örgryte på hemmaplan en stor kontrast. Ljungskile kontrollerade spelet, hittade smarta och vågade lösningar ständigt och jämnt. Om man bara var lite mer effektiva framför mål, så hade matchen varit avgjord i paus.

- LSK hade egentligen ingen spelare som var speciellt dålig mot ÖIS. Visst var det vissa spelare som inte kom upp till sina fulla potential, men annars var det många som var mycket bra. Speciellt Il Capitano som briljerade och var överallt!

Grej of the game:
När LSK tryckt på mot ÖIS mål i första halvlek kom en långboll, som slutade med att Josemar skulle täcka ut bollen. Precis när bollen går ut så ramlar både brassen och en ÖIS-anfallare. Linjedomaren viftar och domaren blåser underligt nog straff. En straff som ÖIS Alvaro Santos skjuter rätt i famnen på en något förvånad Mr. Noble i LSK-målet. Framrusande efter straffen kommer givetvis Josemar och kramar om honom. Men efter matchen var det Mr. Noble som tackade målvaktstränaren för att han granskat var Santos brukade lägga straffarna.

/Speezie

[Valid RSS]